En växande misstro mot kinesisk teknik, särskilt inom EU, är ett ämne som allt oftare dyker upp i samtal om nationell säkerhet och teknikberoende.
Ett färskt exempel på detta är uttalandet av ledamoten Bart Groothuis (VVD), som uttryckte allvarliga reservationer mot europeiska tjänstemäns och ledares användning av kinesiska bilar. ”Peter Wennink kan inte köra en kinesisk bil. Om han ansluter sin telefon lyssnar Kina", varnade Groothuis. Kommentaren, som gjordes under en diskussion om cybersäkerhet i Bryssel, belyser växande oro för hur teknik kan användas som ett verktyg för internationellt spionage.
Dessa farhågor är inte ogrundade. Nya incidenter och utredningar tyder på ett mönster där kinesisk teknik kan innehålla bakdörrar som kan ge tillgång till känslig information. Denna risk anses oacceptabel, särskilt för personer i nyckelpositioner som ministrar eller ledande företagsledare som Wennink.
kritisk blick
Groothuis, som är känd för sitt kritiska förhållningssätt till cybersäkerhet, lyfte också fram den bredare risken för cyberattacker som kan drabba livsviktig infrastruktur som energi-, gas- och vattendistributionssystem. ”Också våra egna vitala system är allvarligt hotade av Cyber brott”, tillade han, med en tydlig hänvisning till behovet av förbättrade säkerhetsåtgärder i dessa sektorer.
Diskussionen kring cybersäkerhet sträcker sig till Kinas utbildningsinstitutioner, som sägs utbilda några av de bästa hackarna. Detta ökar angelägenheten för europeiska institutioner att stärka sin säkerhet, särskilt inom sektorer som tillhandahåller viktiga tjänster som sjukhus. "Om du tillhandahåller viktiga tjänster till samhället måste du göra mer för att säkra din infrastruktur", säger Groothuis.
I ett bredare sammanhang föreslog Europeiska kommissionen Net Zero Industry Act (NZIA) förra månaden, som en del av Green Deal Industrial Plan. Denna lagstiftning är utformad för att positionera den europeiska industrin för gröna och digitala omställningar. NZIA fokuserar specifikt på att påskynda licensförfaranden för företag som vill investera i teknik som bidrar till nettonollutsläpp. Denna process, som ofta ses som en flaskhals för snabb industriell utveckling, strömlinjeformas för att påskynda innovation utan att kompromissa med EU:s strikta miljö- och säkerhetsstandarder.
egen industri
Med ett särskilt fokus på bränsle, elektrifiering och batteriteknologier betonade Groothuis vikten av att återta industriell kapacitet inom Europa och minska beroendet av icke-europeisk teknologi. "Vi måste ta tillbaka den industrin och göra det själva igen", förklarade han och syftade på ett Europa som är självförsörjande och beviljar tillstånd snabbare.
Frågan om upphandling visar komplexiteten i denna process inom EU, med regeringar som ofta kämpar med strikta europeiska regler och förfaranden. Detta är en del av den bredare debatten om hur Europa kan stärka sin tekniska suveränitet utan att undergräva effektiviteten på sina marknader.
